Sjukdom

"Även om TBE beskrivits redan 1931, har denna farliga encefalittyp länge varit underskattad." (C. Kunz, MD, meduppfinnare av det första västeuropeiska vaccinet mot TBE, Wien)

TBE (fästingburen encefalit) är en virussjukdom som överförs med fästingar och som attackerar nervsystemet och kan orsaka både lätta men också allvarliga sjukdomsfall, med permanenta följdverkningar som koncentrationssvårigheter, förlamning och depression. Ungefär vart hundrade fall leder till döden.

Högriskområden
Fästingen Ixodes ricinus (vanlig fästing) finns över hela Europa. TBE-endemiska områden (dvs. områden där TBE är inhemsk, ständigt närvarande) korsar Europa: från Kroatien, Slovenien, Ungern, Schweitz och Österrike, över Slovakien, Tjeckien, Tyskland, Polen och Skandinavien (Sverige, Finland) till Baltländerna och Ryssland (inklusive Sibirien). Fästingar lever i skogsbryn och på fält.

"TBE är endemiskt i delar av 27 Europeiska länder och vi upptäcker nya riskområden varje år." (J. Süss, PhD, Jena)

TBE-viruset är vanligt inom endemiska härdar i

Albanien	Lettland	Serbien
Bosnien	Liechtenstein	Slovakien
Danmark (Bornholm)	Litauen	Slovenien
Estland	Norge	Sverige
Finland (sydvästkusten)	Österrike	Tjeckien
Frankrike	Polen	Tyskland
Grekland	Rumänien	Ukraina
Italien	Ryssland	Ungern
Kroatien	Schweitz	Vitryssland

Inte alla fästingar överför det farliga TBE-viruset, men förekomsten av virusinfekterade fästingar kan vara hög i vissa högriskområden. I vissa områden kan man hitta fästingar på så höga höjder som 1800 m ovanför havet; infektioner utlösta av TBE-virus har rapporterats på höjder 1300 m över havet.

Var gömmer sig fästingarna?
Många tror fortfarande att fästingar trillar ner från träd. I själva verket bor de i marken och klättrar inte mycket högre än 20 – 70 cm på grässtrån och buskar i sökandet efter blodvärdar (människor och djur). Det som brukar hända är därför att man borstar av fästingarna från växterna när man går genom gräs eller förbi buskar längs skogsstigar, eller går på gräsmattor och i trädgårdar. Fästingar har ett temperaturstyrt luktsinne som kan upptäcka ett ”byte”. Eftersom fästingarna är så små kan många infekterade personer inte erinra sig att de någonsin blivit bitna.

De första kliniska och epidemiologiska observationerna av TBE-spridningen i Europa tillskrivs Dr. Johann Schneider, i början av 1920-talet. 1956 lyckades han isolera viruset och i detalj beskriva sjukdomsförloppet. På grund av säsongsvariationen med förekomst av fästingar från april till juli, kallades sjukdomen ”vår-sommar-meningoencefalit” (Frühsommer-Meningoencephalitis på tyska, eller FSME), numera benämns den oftare ”fästingburen encefalit” (”tick-borne encephalitis”, TBE).
På basis av ett stort antal vetenskapliga arbeten och fynd rörande TBE lyckades Dr. Christian Kunz, vid Institutet för virologi, Wiens universitet, utveckla ett vaccin som gavs första gången på 1970-talet.

Lyme borrelios är en annan fästingburen sjukdom av ännu högre epidemiologiska dimensioner än TBE. Sjukdomen orsakas av Borrelia-bakterier och kan behandlas med antibiotika, medan däremot ingen effektiv behandling mot TBE finns tillgänglig.